Svar: Hej Anna! Gud vad kul att du har tankar på det, det är verkligen jätte roligt. När jag bestämde mig för att söka var det först bara för en kul grej, skulle testa om jag kom in också vidare. När jag väl fick beskedet att jag kom in så kändes det som om det var menat att åka och jag valde att inget skulle sätta stopp för den här chansen för troligtvis får du bara den EN gång i ditt liv. Sen är det så att underbara Lisa på skolan gör allt så mycket bättre, hon är en guldperson. Jag pratade med henne andra dagen jag var här och sa att jag vill hem nu, och förklarade hur jag kände sen efter det har jag aldrig behövt prata med henne igen. Sen kommer min pojkvän ner nu i Oktober, jag åker hem i December, sen åker jag hem påsk och sportlovet och sen kommer han förhoppningsvis en gång till. Jag och min kompis Vivianne som också har pojkvän hemma har räknat att det är max 1 & en halv månad mellan varje tillfälle innan vi ses, om det är bara ge sig fan på att man ska klara det och om det är för jobbigt är det bara att sätta sig på planet hem över en helg eller för alltid. Hoppas du får lite pepp! Om du har fler frågor så ställ dom, jag svarar jätte gärna på dom.