Kvällen har varit helt okej bra, trots min hem längtan! Jag har varit med Vivi vid stranden och kollat runt lite. Jag köpte även en bikini på vägen hem från Vivi. Efter det var det middag hemma klockan 22 med hela mi familia framför Mardrid - Chelsea , familjen heja på madrid & jag tvärtom. Jag satt i min Chelsea tröja och älsta killen i sin Madrid tröja, inte bra början...Hihi!
Jag tänkte skriva att klockan är snart tolv här men antar att den är det i Sverige också, mina ben och jag är väldigt trött efter att ha varit upp i sisodär 19 timmar snart. Jag hör av mig mer imorgon då jag ska till skolan och kolla läget lite bättre och även få träffa mina andra trygghet Petra som flyger ner imorgon.
Nej då så spansk har jag inte blivit på 4timmar. Jag har hunnit packa upp på mitt rum, träffat min familj som är hur mysiga som helst & sen jag har varit på skolan.
Nu i börjar är det mycket intryck och mycket tårar. Jag vet inte hur många gånger jag har gråtit idag, men jag antar att det är sånt som hör till. Några från skolan ska spela fotboll idag vid 19.00 jag & Vivi ska nog bara gå runt och lära känna Fuengirola lite.
Bilder och sånt kommer ikväll. Vi ska äta middag vid 22, så efter det blir det. Så kika in då igen.
16 timmar kvar till flyget går och fjärilarna börjar flyga i min magen. Väskan är så gott som klar packad och sagt hej då till farmor,kusiner och allt där till nu är det bara pappa,mamma,pojkvännen och bästa vännerna kvar. Min blogg kommer nu mera bli som min dagbok, hoppas ni kommer fortsätta läsa den även fast det blir ett år i Spanien. Min kära mobil och kamera är nerpackade.
Kan även avslöja att jag idag blev egenföretagare och huvudagent för barfota by pia desgin, HÄR har ni en facebook länk till deras sida. Hoppas ni gillar det.
Snälla gör mig en tjänst kommentera min blogg nu när jag är i Spanien så jag inte tappar humöret för att blogg. Allt blir så mycket roligare om man får höra en röst från er också.
Idag sov jag till 14,30 eller jag var hos tandis mellan 9-10 så ja. Igår sov bästa pojkvän här, jag låg & grät som ett litet barn i hans famn över att lämna han på fredag morgon. Det var skönt att gråta, allt blev så mycket lättare. Idag ska jag fortsätta min packning & hoppas på att inte glömma något.
En släkt som innehåller en världsmästare och en nordiskmästare. Idag när Jimmy vann sin första medalj, tårarna rann och glädjen var enorm. Det kändes som det var min släktning, dock har jag träffat han & Johanna några gånger och jag vet hur mycket han har kämpat för det. Grattis Jimmy!
